Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och fo?rva?ntas bidra till en o?kning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modefo?retags stora utvecklingspotential. Trots dessa fo?rva?ntningar sto?ter ma?nga av de svenska modefo?retagen pa? problem vid deras internationalisering. Tre av de fra?msta problemen vi funnit a?r: (1) En avsaknad av affa?rsma?ssig kunskap till fo?ljd av att fo?retagen ofta grundas och drivs av en designer.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lÀrare i Àmnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhÄller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, bÄde i undervisningssituationer samt i betygsÀttning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien grundades utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys kÀnsla av sammanhang. Resultatet har visat att lÀrarna Àr vÀl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkÀnt betyg..

Oskuldsnormen Àr ett begrepp som stÄr för att bevara sin oskuld fram till Àktenskapet och Àr ett överordnad vÀrde inom hederstraditioner. Vissa motsÀgelser och förestÀllningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i Äldrarna 17-21. En enkÀtundersökning genomfördes, dÀr attityden till oskuldskraven och förÀldrars förvÀntningar pÄ oskuldsnormen tillfrÄgades Àven kunskapsnivÄn om mödomshinnans struktur.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad lÀkemedelsanvÀndning medför stora kostnader för samhÀllet samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanstÀlla orsaker till och ÄtgÀrder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förvÀntningar och egna erfarenheter om sjukdom och lÀkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap lÄg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssÀtt (samsyn) dÀr delaktighet och medbestÀmmande frÄn patientens sida gavs central roll, ansÄgs vara nödvÀndigt för positivt följsamhetsresultat..

MÄnga invandrare i Sverige har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare sÄ kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien Àr att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljÀra Sfi- skolan.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarförÀldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker Àven hur det svenska hjÀlpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen pÄ funktionsnedsÀttningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod dÀr intervjuer har gjorts med förÀldrar, handlÀggare och assistansbolagsföretrÀdare dÀr fokus legat pÄ informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svÄrare att tillvarata sina medborgerliga rÀttigheter pÄ grund av bristande kunskap om det svenska hjÀlpsystemet samt bristande sprÄkkunskaper. Studien visar Àven att det kan innebÀra en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, dÄ det kan förstÀrka varandra och leda till en Àn mer komplex situation.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ varandras kompetens att undervisa i Àmnet svenska, samt hur detta pÄverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och lÀraryrket innebÀr. I vÄr litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att sÀga om hur fritidspedagoger och lÀrare uppfattar varandras kompetens. I vÄr kvalitativa undersökning har vi tagit hjÀlp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lÀrare som vi intervjuat. Svaren pÄ intervjufrÄgorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad elever vill kunna pÄverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i Ärskurs fem pÄ en F-6 skola i Sverige har vi fÄtt reda pÄ vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna frÀmst vill ha inflytande över Àr den yttre miljön men att möjligheten att pÄverka i skolan inte Àr stor, speciellt inte i elevernas egen inlÀrningsprocess.  VÄr slutsats Àr att elever inte undervisas tillrÀckligt mycket i den demokratiska processen och dÀrför inte har tillrÀcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rÀtt till enligt skollagen och Lpo94..

Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lÀrares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lÀrare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gÀllande resurser till skolan och det stöd som eleverna förvÀntades fÄ i sin skolgÄng. Flertalet lÀrare upplevde bristande feedback frÄn elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd frÄn arbetskamrater. Samtliga lÀrare upplevde att bristande kunskap förelÄg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lÀrarna, i denna studie, Àr medvetna om att nÄgra av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan..

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och ungdomars droganvÀndning samt kriminalitet. Kan en persons uppvÀxt pÄverka huruvida den börjar anvÀnda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen anvÀndes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhÀmtades via UngDok-formulÀr som rörde ungdomar mellan 12 till 24 Är pÄ öppenvÄrdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Syftet med studien Àr att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvÀrdighet i betygsÀttningen som finns pÄ lÀrar- respektive skolnivÄ. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan anvÀnds som mÄtt pÄ bristande likvÀrdighet. Studien bygger pÄ betygen frÄn runt 1300 elever i Ätta skolor under sex Är i en mindre svensk kommun. FlernivÄanalys anvÀnds för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten Àr att lÀrarnivÄn dominerar skolnivÄn stort i de studerade Àmnena som Àr svenska, engelska, matematik, no-Àmnen samt idrott och hÀlsa.

Palliativ vÄrd Àr en speciell vÄrdform som inriktar sig pÄ att ge lindrande vÄrd till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig pÄ att lindra patientens obehag och lidande, öka vÀlbefinnandet och skapa förutsÀttningar för en förbÀttrad livskvalité. SjÀlva sjukdomen stÄr inte i fokus i den palliativa vÄrden och den erbjuds dÀrför mÀnniskor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vÄrd. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstÄr nÀr lÀrare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebÀr för lÀrar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel frÄn skolan dÀr dessa mÄl och normer inte uppnÄs. Efter detta ska jag förklara varför lÀrare brister i yrkesetik.

Företag handlar allt oftare internationellt vilket medför att de kommer i kontakt med tullmyndigheten och tullfrÄgor avseende tillstÄnd hos Tullverket, tullavgifter, tullager och hantering av tulldeklarationer. Denna uppsats Àmnar studera hur medvetna företagsledningar i Sverige Àr nÀr det kommer till tullomrÄdet och dess tillhörande risker vid bristande tullkunskap. Detta efter att tullombud som sköter tullhantering Ät företag och Tullverket anser att nÀringslivet generellt sett har bristande tullkompetens vilket kan leda till konsekvenser för företagen sÄ som ovÀntade tillÀggsdebiteringar och straffavgifter, som i sin tur kan pÄverka företagens verksamhet och lönsamhet. Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie dÀr nio företagsledningar intervjuats enligt ett strukturerat tillvÀgagÄngssÀtt. Resultatet visar en blandad uppfattning om riskerna med bristande tullkunskap.

I vÄr studie har vi fördjupat oss i hur pedagoger uppfattar modersmÄlets betydelse för identitetsutvecklingen hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Vi intervjuade sex pedagoger för att höra deras uppfattning kring Àmnet samt hur de arbetar med att utveckla och stimulera barn med annat modersmÄl Àn svenska. I vÄr studie framkom det att samtliga pedagoger sÄg modersmÄlet som viktigt men att det fanns stora brister i deras arbete med att utveckla och stimulera barns modersmÄl dÄ endast en av de pedagoger som vi intervjuade arbetade aktivt med barns modersmÄl. Detta pÄ grund av bristande kunskap och engagemang hos pedagogerna men ocksÄ pÄ grund av ekonomiska skÀl och av resursbrist..